Jag har nog världens snällaste vänner. Som jag har försummat dom under lång tid, gång på gång. Hästarna har alltid kommit i första hand, pojkvännen i andra och vännerna i tredje. De som känner mig vet att bara efter jobb och hästar är tiden över näst intill obefintlig. Och gång efter gång när det händer något som gör att jag helst vill dö litegrann så finns dom bara där. När jag är som mest trasig, jobbig och ego så tar dom hand om mig...lyssnar på evigt ältande fastän det måste vara riktigt jäkla tjatigt ibland. Underbaringar!

Gick värdelöst på dressyrträningen idag. Hade ingen ork alls till Lilla Broren så blev bara pannkaka av alltihop. Som tur var tog Liza ett dressyrpass på Cäsen så jag slapp få ett till misslyckat ridpass på mitt samvete. Cäs gick riktigt fint!
Sen fick det bli en sväng upp till Alleby, pizzafrossa och film. Har bäddat ner Liza i gästrummet. Skönt å ha min lilla vän så nära till hands.

Dax att räkna får. Måste, måste, måste somna nu.